Ett nödrop från de som alltid vill ha mer
Lobbyisterna Kristina A och Per S skriver i sveriges största dagstidning att skyddet för upphovsrätt inte fungerar i praktiken. Deras partsinlaga skulle kunna användas som undervisningsmaterial i skolan i ämnet Källkritik.
De börjar med att hänvisa till en "rapport" som skapats av en förening med egen agenda och en lobbyorganisation som båda är avlönade hantlangare för den ena parten i upphovsrättsdebatten. Ungefär som när tobaksbolagen beställde undersökningar av sina egna lab där man bevisade bortom allt tvivel att cigarretter inte hade några som helst hälsorisker. Från femtiotalet fram till nittiotalet bevisade tobaksbolagen gång på gång att lungcancer inte kunde kopplas till rökning på något sätt. Nu ägnar sig upphovsrättsbolagen åt samma sorts inte helt neutrala rapporterande.
De använder kvällstidningsordet "lagrumstrixande" för att beskriva internetleverantörernas kamp för att slippa användas som ovilliga privatspanare av jätteföretag som jagar privatpersoner. Att påverka domare och riksdagsmän är såklart inte "trixande" ur deras synvinkel. Det är "informerande", eller något liknande. För vanliga privatpersoner är såklart påverkan på lagstiftare något mycket värre än "trixande", det är att köpa sig egna lagar. Svenskar misstror hemliga möten i slutna rum, och på goda grunder.
Det internetleverantörerna sysslar med är inte "trixande", det är att skydda sina kunder genom att följa lagens bokstav. Om Kristina A och Per S vill fortsätta prata om "trixande" inom lagens råmärken kanske vi kan diskutera termen över en kopia av deras deklarationer, och deras uppdragsgivares bokföring? Låt mig gissa att det förekommer en del "trixande" när det gäller beskattning av deras inkomster.
Nästa steg är att oförstående ifrågasätta vilka de "föråldrade affärsmodellerna" är som Anna-Karin H hänvisar till. Det här är att tiga genom att spela dum. I tio års tid har det stått klart för alla att fysisk exemplarframställning av saker som kan kopieras och spridas gratis digitalt är opraktiskt, olönsamt och otidsenligt. Det hade varit ett tecken på mognad att erkänna detta och gå vidare, men i stället står branschen och dess megafoner som en skock femåringar och säger nej-nej-nej och ruskar på huvudet i stället för att ge upp och äta de nyttiga grönsakerna. Upphovsrättsbranschen har ätit bakelser i 40 år, och oavsett hur mycket den behöver ett tillskott av husmanskost och grönsaker vid det här laget så är motståndet kompakt.
Som avrundning vill de att någon annan löser deras problem med tillväxt i den digitala ekonomin. Det är alltså inte företagen själva som skall stå för innovation, det är staten som skall räkna ut ett sätt att ge dem mer pengar. Så moget.
Andra företag banar sin egen väg. Upphovsrättsföretagen förväntar sig att bli burna i bärstol. Om det verkligen vore statens roll att skapa nya vägar för snabb tillväxt i den digitala ekonomin, så vore en bra start att i grunden reformera upphovsrätten. När en nutida artist skall skapa genom att använda inspiration från sina föregångare så måste ibland rättigheter skaffas för hundratals olika källor. Detta om något är ett hinder för skapande. Utan skapande ingen tillväxt. En ekvation som är så enkel att varje högstadieelev förstår den, och endast de med skygglappar förbiser den. Upphovsrättsbranschen har byggt ett regelverk som kväver dess egna rötter, dvs andra människors kreativitet. Notera att upphovsrättsbolagen aldrig själva skapar några värden, de är helt och hållet parasitiska.
Kristinas och Pers partsinlaga skulle som sagt kunna användas som undervisningsmaterial, men det kommer aldrig att hända. De har självklart copyright på sin text, och skulle motarbeta detta med näbbar och klor. Lobbyister ser nämligen allmänbildning som ett hinder i stället för något samhällsbärande, och gör vad de kan för att hålla allmänheten oinformerad. Det är just den motviljan mot informationsspridning och öppenhet som gjort Pers site till den svenska motsvarigheten till Fox News. Båda utger sig för att vara rättvisa och balanserade, men ett kritiskt öga ser snabbt att ingendera uppfyller kriterierna.
Sammanfattning för cyniker: Lobbyisterna gör vad de kan för att hålla folket oinformerat om verkligheten, och vill ha egna skatter på allt samt rätt att jaga privatpersoner som brittiska överklassen jagar räv. Om de lyckas har terroristerna vunnit.
De börjar med att hänvisa till en "rapport" som skapats av en förening med egen agenda och en lobbyorganisation som båda är avlönade hantlangare för den ena parten i upphovsrättsdebatten. Ungefär som när tobaksbolagen beställde undersökningar av sina egna lab där man bevisade bortom allt tvivel att cigarretter inte hade några som helst hälsorisker. Från femtiotalet fram till nittiotalet bevisade tobaksbolagen gång på gång att lungcancer inte kunde kopplas till rökning på något sätt. Nu ägnar sig upphovsrättsbolagen åt samma sorts inte helt neutrala rapporterande.
De använder kvällstidningsordet "lagrumstrixande" för att beskriva internetleverantörernas kamp för att slippa användas som ovilliga privatspanare av jätteföretag som jagar privatpersoner. Att påverka domare och riksdagsmän är såklart inte "trixande" ur deras synvinkel. Det är "informerande", eller något liknande. För vanliga privatpersoner är såklart påverkan på lagstiftare något mycket värre än "trixande", det är att köpa sig egna lagar. Svenskar misstror hemliga möten i slutna rum, och på goda grunder.
Det internetleverantörerna sysslar med är inte "trixande", det är att skydda sina kunder genom att följa lagens bokstav. Om Kristina A och Per S vill fortsätta prata om "trixande" inom lagens råmärken kanske vi kan diskutera termen över en kopia av deras deklarationer, och deras uppdragsgivares bokföring? Låt mig gissa att det förekommer en del "trixande" när det gäller beskattning av deras inkomster.
Nästa steg är att oförstående ifrågasätta vilka de "föråldrade affärsmodellerna" är som Anna-Karin H hänvisar till. Det här är att tiga genom att spela dum. I tio års tid har det stått klart för alla att fysisk exemplarframställning av saker som kan kopieras och spridas gratis digitalt är opraktiskt, olönsamt och otidsenligt. Det hade varit ett tecken på mognad att erkänna detta och gå vidare, men i stället står branschen och dess megafoner som en skock femåringar och säger nej-nej-nej och ruskar på huvudet i stället för att ge upp och äta de nyttiga grönsakerna. Upphovsrättsbranschen har ätit bakelser i 40 år, och oavsett hur mycket den behöver ett tillskott av husmanskost och grönsaker vid det här laget så är motståndet kompakt.
Som avrundning vill de att någon annan löser deras problem med tillväxt i den digitala ekonomin. Det är alltså inte företagen själva som skall stå för innovation, det är staten som skall räkna ut ett sätt att ge dem mer pengar. Så moget.
Andra företag banar sin egen väg. Upphovsrättsföretagen förväntar sig att bli burna i bärstol. Om det verkligen vore statens roll att skapa nya vägar för snabb tillväxt i den digitala ekonomin, så vore en bra start att i grunden reformera upphovsrätten. När en nutida artist skall skapa genom att använda inspiration från sina föregångare så måste ibland rättigheter skaffas för hundratals olika källor. Detta om något är ett hinder för skapande. Utan skapande ingen tillväxt. En ekvation som är så enkel att varje högstadieelev förstår den, och endast de med skygglappar förbiser den. Upphovsrättsbranschen har byggt ett regelverk som kväver dess egna rötter, dvs andra människors kreativitet. Notera att upphovsrättsbolagen aldrig själva skapar några värden, de är helt och hållet parasitiska.
Kristinas och Pers partsinlaga skulle som sagt kunna användas som undervisningsmaterial, men det kommer aldrig att hända. De har självklart copyright på sin text, och skulle motarbeta detta med näbbar och klor. Lobbyister ser nämligen allmänbildning som ett hinder i stället för något samhällsbärande, och gör vad de kan för att hålla allmänheten oinformerad. Det är just den motviljan mot informationsspridning och öppenhet som gjort Pers site till den svenska motsvarigheten till Fox News. Båda utger sig för att vara rättvisa och balanserade, men ett kritiskt öga ser snabbt att ingendera uppfyller kriterierna.
Sammanfattning för cyniker: Lobbyisterna gör vad de kan för att hålla folket oinformerat om verkligheten, och vill ha egna skatter på allt samt rätt att jaga privatpersoner som brittiska överklassen jagar räv. Om de lyckas har terroristerna vunnit.
posted by Amazed at 02:58
<< Home