Marknadens krafter

M*kael T*mm skriver på Sv*riges R*dios webplats om debatten om IPRED, och om debatten som föregått lagförslaget. Egentligen skriver han inte om vad som sagts, utan han fokuserar på att debatten varit väldigt konstig eftersom Fildelarna, denna massa av elvaåriga kultursnattare, lurat alla att tro att de har framtiden på sin sida.
Han gör helt otippat jämförelsen med att stjäla fysiska saker, och är därmed den hundratusende personen i sverige som yrar om att gå in och stjäla skivor i butiker, eller någons gräsklippare eller cykel. MT ser ingen som helst skillnad på immateriella saker som kan mångfaldigas gratis, och fysiska objekt som kostar resurser att framställa och transportera. Jag önskar honom lycka till med den inställningen.

Jag orkar inte dra den hundratusende förklaringen om vad skillnaden är mellan kopiering och stöld, det är jag för gammal för. Någon yngre som orkar får engagera sig i det. Jag tänker koncentrera mig (inte fokusera, alltså) på hans intressanta uttalande: "Det är kulturens förvandling till marknad som gjort det fria ordet möjligt, som givit utrymme för åsikter och konst ingen från början velat stödja."
Nu var jag lite elak här och stal hans ord, så ni som läser hans artikel på nätet kommer att hitta ett hål i den, men lyckligtvis finns ju informationen här i stället.
Enligt MT är det kommersialiseringen som gett upphov till mångfald. Det är därför alla skivbolag har en egen version av gamla Spice Girls. Det är därför alla har en blond artist i Britneyfacket. Det är därför det finns en fabrik utanför Manchester som tillverkar svåra brittiska popsnören med långt stripigt svartfärgat hår och illasittande kavajer. Kommersialiseringen har gett oss en likriktning som är själsdödande. Påståendet att det finns utrymme för konst ingen vill stödja är häpnadsväckande; peka ut en sådan konstnär som faktiskt blir publicerad!

Företagen som är dagens mecenater är här för att tjäna pengar. De har inga ambitioner att bli ihågkomna för att de gjort en insats, de sysslar med det här för att kunna köpa sitt andra privatflygplan före femtio års ålder. Forna dagars mecenater byggde monument över sig själva, vilket ledde till ett och annat slott och ett och annat katedraltak. Dagens mecenater efterlämnar dagsländor till artister som har kortlivad men bred "appeal". Efter fem år minns ingen dem. Efter tio år finns deras böcker knappt på antikvariaten, och skivorna går inte att sälja ens i reabackarna. Det är vad kommersialiseringen lett till. Om MT hade rätt skulle det vara enkelt att peka på dagens motsvarigheter till Beethoven, Bach eller Mozart. Kom med ett förslag. "Band Without Audiences"? "Idol-Rupert"? Vad sägs om ett exempel inom bildkonsten? Vem är dagens Michelangelo? Th*mas K*nkade? Dagens stora författare och arvtagare till Shakespeare? Kanske någon av de hundratals svenska deckarförfattare som sprutar ur sig medelmåttigheter eftersom det enda som säljer volym i svensk bokhandel är deckare och kokböcker?

Den mångfald som finns inom kulturen i dag har uppstått trots de kommersiella intressena, som gör allt de kan för att hindra andra artister från att konkurrera om kundernas pengar. Den mångfald som finns nu gör det eftersom den nya tekniken, som MT fnyser åt som en parentes, gör det möjligt för potentiella kunder här att lyssna på musik från andra delar av världen och få influenser som inte är tillrättalagda för den genomkorkade kommersiella radion. Det är det här fria spridandet av kultur som fildelarna är villiga att strida för. Det är inte att varan är gratis som lockar, det är att varan är nyskapande och intressant. Påfallande många av fildelarna är storkonsumenter av betald kultur. Det hindrar inte MT från att glatt raljera om att bryta sig in hos dem och stjäla deras ägodelar.
Det resonemanget, att stjäla av tjuven för att lära honom en läxa, öga för öga och tand för tand, är medeltida. Vad gäller den synvinkeln har definitivt vi elvaåriga fildelare lämnat MT och hans gelikar bakom oss, och vi tittar ogärna tillbaka på det eländet.

Som avslutning hoppas jag att MT får en riktigt rejäl influensa i vinter. I hans lilla värld betyder det ju att han tagit smittan från någon annan och därmed gjort denne frisk, och det vore ju en god gärning. MT kan behöva lite god karma, med tanke på hans människosyn och allmänna upplysningsnivå. Jag önskar honom en febrig och rosslande jul.