Billigt snack
Riksdagsledamoten L*ciano Astud*llo skriver i Expr*ssen att det finns ett motstånd mot IPRED1-implementeringen som regeringen tänker genomföra. Det har han alldeles rätt i. Därefter skriver han lite mer förvånande "Bakom kampanjen står de som tjänar grova pengar på att internet förblir vilda västern." vilket säger mängder om hur han ser på allmänheten. Det som sägs är inte direkt till hans fördel.
Till att börja med är det mig veterligt INGEN som tjänar "grova pengar" på att internet förblir vilda västern. Det snackas vitt och brett och felaktigt om att P*rate B*y tjänar miljoner på sina annonser, och piraterna ska på något mystiskt sätt bli rika på att de skänker varandra saker utan att ta betalt. Exakt hur det här fungerar är det ingen som förklarar. Aldrig någonsin. Det beror på att det helt enkelt är lögn. De som tjänar pengar på internet är de som tillhandahåller en kommersiell tjänst, som till exempel den tidning för vilken LA bloggar. Den mängd reklam Expr*ssen har på sina sidor genererar garanterat en vacker summa per månad. Andra som tjänar grova pengar på internet är t.ex. spelsiter och pokersiter, men de berörs inte av IPRED1 utan av andra lagar och regler. Ursprungligen var IPRED1 ett förslag som skulle stoppa handel med piratkopierade fysiska varor, som falska N*ke-kläder och liknande. Förslaget har sedan kapats av upphovsrättsmaffian och omfattar nu även copyrightbrott.
De som faktiskt protesterar är alla som vet, med erfarenhet av hur illa det här hanterats i andra länder, hur det kommer att sluta. Det är vanligt folk som INTE vill ha några utpressningsbrev från rika internationella företag. Det är de här helt vanliga medborgarna som LA påstår "tjänar grova pengar" på laglöshet. Intressant ordval från en person som tjänar en bra bit över 40.000 per månad, och som fick en löneökning i år som en normal arbetare bara kan drömma om. De grova pengarna vet vi var vi hittar, och det är inte i allmänhetens fickor.
De som tjänar på att den här irr-tolkningen av IPRED1 går i graven är den stora allmänheten, som slipper uppleva att välbetalda politiker ger välbetalda direktörer rätten att leka polis och klämma folk på pengar med metoder som är betydligt mer tveksamma än de folk använder för att byta musik med varandra. I det här fallet kan vi definitivt konstatera att den ena handen vet vad den andra gör. Regeringen vet att EU inte tänkte sig att direktivet skulle tolkas på det sätt de bestämt sig för. Regeringen vet att det här kommer att leda till rättsröta och överbelastning av det juridiska systemet när bolagen sätter igång med mass-åtal som de gjort i USA. De vet, men de väljer att göra det ändå. Av någon anledning är nämligen privatpersoner att betrakta som dörrmattor för de här två yrkeskårerna. Något man torkar fötterna på. Vart fjärde år är det i och för sig lite annorlunda, då ljuger man hejdlöst om vad man tänker göra för att få de små dörrmattornas röster. Direkt efter valet är man tillbaka i gamla spår igen, och ignorerar folkviljan totalt.
LA skriver att folk ska kunna leva på sin skaparkraft. Tacka fan för det. Ingen har sagt något annat. Det folk vill är att förändra hur det ska gå till. Det fungerar nämligen inte som det ska i dagsläget. Artisterna får för lite betalt. Bolagen tjänar miljarder. Musikbranschens historia är fylld med skandaler och mutbrott. Många artister vittnar om att det är mer regel än undantag att de blir blåsta av sina bolag. Inte en enda politiker lyfter ett finger för att förbättra artisternas situation. All energi läggs på att rädda musikbolagen. Politikerna kan fortfarande inte se de små människorna, i det här fallet artisterna. Det hade varit enkelt att skapa en lag som tar tillvara artisternas intressen även gentemot bolagen, men det har man inte gjort. Slavkontrakten finns kvar, och bolagscheferna blir rikare. Snacket om att man ska rädda artisterna är exakt det, billigt snack. Om ni hade menat allvar kunde ni ha satt en minimigräns för hur dålig ersättning ett skivbolag egentligen kan betala till en artist. Det finns minimilöner i andra yrken, men på artistsidan är det rövarbaronerna som bestämmer och lagstiftarna gör lydigt som de blir tillsagda.
Så, kära medlöpare med upphovsrättskramarna och deras lobbyister, var snälla och sluta låtsas som om någon "tjänar grova pengar på att nätet är laglöst". Det är inte sant. Det har aldrig varit sant. Lagarna ni stiftar är genomgående en plåga för enskilda individer och till nytta för företagen, och ni tror att vi inte ser det. Ni tror att vi inte begriper.
För att citera den store tänkaren R. Halford: "You've got another thing coming.".
Vi ser, och vi minns, och vi röstar.
Herre, förlåt dem inte, ty de vet exakt vad de håller på med och de har inte vett att skämmas.
Till att börja med är det mig veterligt INGEN som tjänar "grova pengar" på att internet förblir vilda västern. Det snackas vitt och brett och felaktigt om att P*rate B*y tjänar miljoner på sina annonser, och piraterna ska på något mystiskt sätt bli rika på att de skänker varandra saker utan att ta betalt. Exakt hur det här fungerar är det ingen som förklarar. Aldrig någonsin. Det beror på att det helt enkelt är lögn. De som tjänar pengar på internet är de som tillhandahåller en kommersiell tjänst, som till exempel den tidning för vilken LA bloggar. Den mängd reklam Expr*ssen har på sina sidor genererar garanterat en vacker summa per månad. Andra som tjänar grova pengar på internet är t.ex. spelsiter och pokersiter, men de berörs inte av IPRED1 utan av andra lagar och regler. Ursprungligen var IPRED1 ett förslag som skulle stoppa handel med piratkopierade fysiska varor, som falska N*ke-kläder och liknande. Förslaget har sedan kapats av upphovsrättsmaffian och omfattar nu även copyrightbrott.
De som faktiskt protesterar är alla som vet, med erfarenhet av hur illa det här hanterats i andra länder, hur det kommer att sluta. Det är vanligt folk som INTE vill ha några utpressningsbrev från rika internationella företag. Det är de här helt vanliga medborgarna som LA påstår "tjänar grova pengar" på laglöshet. Intressant ordval från en person som tjänar en bra bit över 40.000 per månad, och som fick en löneökning i år som en normal arbetare bara kan drömma om. De grova pengarna vet vi var vi hittar, och det är inte i allmänhetens fickor.
De som tjänar på att den här irr-tolkningen av IPRED1 går i graven är den stora allmänheten, som slipper uppleva att välbetalda politiker ger välbetalda direktörer rätten att leka polis och klämma folk på pengar med metoder som är betydligt mer tveksamma än de folk använder för att byta musik med varandra. I det här fallet kan vi definitivt konstatera att den ena handen vet vad den andra gör. Regeringen vet att EU inte tänkte sig att direktivet skulle tolkas på det sätt de bestämt sig för. Regeringen vet att det här kommer att leda till rättsröta och överbelastning av det juridiska systemet när bolagen sätter igång med mass-åtal som de gjort i USA. De vet, men de väljer att göra det ändå. Av någon anledning är nämligen privatpersoner att betrakta som dörrmattor för de här två yrkeskårerna. Något man torkar fötterna på. Vart fjärde år är det i och för sig lite annorlunda, då ljuger man hejdlöst om vad man tänker göra för att få de små dörrmattornas röster. Direkt efter valet är man tillbaka i gamla spår igen, och ignorerar folkviljan totalt.
LA skriver att folk ska kunna leva på sin skaparkraft. Tacka fan för det. Ingen har sagt något annat. Det folk vill är att förändra hur det ska gå till. Det fungerar nämligen inte som det ska i dagsläget. Artisterna får för lite betalt. Bolagen tjänar miljarder. Musikbranschens historia är fylld med skandaler och mutbrott. Många artister vittnar om att det är mer regel än undantag att de blir blåsta av sina bolag. Inte en enda politiker lyfter ett finger för att förbättra artisternas situation. All energi läggs på att rädda musikbolagen. Politikerna kan fortfarande inte se de små människorna, i det här fallet artisterna. Det hade varit enkelt att skapa en lag som tar tillvara artisternas intressen även gentemot bolagen, men det har man inte gjort. Slavkontrakten finns kvar, och bolagscheferna blir rikare. Snacket om att man ska rädda artisterna är exakt det, billigt snack. Om ni hade menat allvar kunde ni ha satt en minimigräns för hur dålig ersättning ett skivbolag egentligen kan betala till en artist. Det finns minimilöner i andra yrken, men på artistsidan är det rövarbaronerna som bestämmer och lagstiftarna gör lydigt som de blir tillsagda.
Så, kära medlöpare med upphovsrättskramarna och deras lobbyister, var snälla och sluta låtsas som om någon "tjänar grova pengar på att nätet är laglöst". Det är inte sant. Det har aldrig varit sant. Lagarna ni stiftar är genomgående en plåga för enskilda individer och till nytta för företagen, och ni tror att vi inte ser det. Ni tror att vi inte begriper.
För att citera den store tänkaren R. Halford: "You've got another thing coming.".
Vi ser, och vi minns, och vi röstar.
Herre, förlåt dem inte, ty de vet exakt vad de håller på med och de har inte vett att skämmas.
<< Home