Oroande tecken i skyn

I USA störtdyker börserna. I resten av världen går det lite långsammare, men det är en rejäl sänkning. I Sv*nska D*gbladet hittar vi rubriken "R*infeldt: Jag förstår oroliga småsparare". Känns detta lugnande?

Det är samme R*infeldt som under sommaren satt med fingrarna i öronen och lät "blah-blah-blah" för att slippa höra kritiken mot FRA-lagen, som serverades från halva svenska folket och en stor andel riksdagsmän och övriga politiker, varav en hel del från hans eget parti. Nu säger han att han förstår svenska småsparares oro. Det skulle förvåna mig.
Om han inte förstod någonting av den massiva kritiken under sommaren, varför skulle hans fattningsförmåga vara så mycket bättre i det här fallet? Hur ska han göra för att verka ens lite trovärdig?

Jag säger inte att andra svenska partier skulle hantera den amerikanska krisvågen bättre. Ingen kan hantera den här situationen på ett vettigt sätt. Däremot känner jag ett starkt obehag när Kapten Dövörad påstår att han hör och förstår vår oro. Jag tvivlar starkt.
Jag begär inte mycket av politiker på riksnivå. De är bara människor, de faller för påtryckningar och fjäsk som vi andra, och de har sina små pinsamma skelett i garderoben precis som vi. En sak jag faktiskt begär är att de är ärliga. Behandla oss väljare som vi förtjänar: med respekt och uppriktighet. Vi valde er. Vi är uppdragsgivaren. Att försöka visa upp falskt medlidande och sympati efter att med stor arrogans ha ignorerat oss i en för folket mycket viktig fråga är en skymf och rent hyckleri.
Vårt förtroende för Kapten Dövörad och hans trogna ja-sägare är urholkat. Ungefär som den amerikanska bolånebubblan: det kanske ser ut som vanligt utanpå, men det är ett tunt skal av presentabilitet runt ett stort tomrum.