Nytt vetande.

I D*gens Nyheter, sveriges nyaste kvällstidning, finns en artikel om att man tjuvkopierar allt mer kurslitteratur. Ett antal representanter för förläggarna uttalar sig om vilket enormt hot det här är mot liv, civilisation och utbildning.
Ja, det vore verkligen illa om det inte kostade pengar att lära sig något. Värdet av utbildningen skulle ju urholkas helt.
Jag förstår att förlagen är bekymrade. Det här är dyra böcker i små upplagor. De har tidigare försökt stävja handeln med kurslitteratur på antikvariaten, lite diskret. Nu har de anlitat en PR-firma för att sprida budskapet om de äckliga piraterna, och antagligen är det så den här godbiten planterats i tidningen. Det är sommartorkan som bidrar, utan tvivel.

Som vanligt när copyrightlobbyn pratar så är det "stöld" det handlar om. Som vanligt är det uttalandet lögn. Stöld är det när en student tar en bok och rusar ut ur affären med den, varvid affären får ett exemplar stulet. Kopiering, som det handlar om här, är när en student använder egna resurser i form av papper och toner och gör en kopia åt sig själv och affären har boken kvar. Det är skillnad på kopiering och stöld, precis som det är skillnad på fotografering och kidnappning. Det här hoppas copyrightlobbyn att vi inte skall begripa, och att om de skriker det tillräckligt många gånger så blir det sant. Olyckligtvis har världen aldrig fungerat så, vet vi som är vuxna, men det brukar ta ett tag för barn i trotsåldern att inse det.
Precis som vanligt när copyrightlobbyn beskriver en situation så är det de svältande författarna som lider, men läser man artikeln är det förläggarföreningen, föreningen svenska läromedel och ett par förlagschefer som uttalar sig. Precis som vanligt använder branschorganisationerna den lidande kreatören som slagträ, när de oroar sig för sina egna inkomster. Det är så förutsägbart att det är direkt sövande.

Det copyrightlobbyn och studiemedelsförlagen absolut INTE vill att du skall känna till är cnx.org, vilket är en global organisation som tillverkar studiemateriel och i praktiken skänker bort det. Från början var tanken att det skulle finnas riktigt billigt material till skolor i tredje världen, men det hela har vidareutvecklats och nu har man tusentals bitar kursmaterial, från små föreläsningar till hela böcker, där det mesta är utgivet under Creative Commons. Det är fritt fram att ladda hem och läsa och använda i undervisningen, och det är dessutom tillåtet att anpassa materialet till lokala förutsättningar. Det finns över 4000 utbildningsmoduler, på ett antal språk och i alla inriktningar från musik till matematik. Till skillnad från tryckt kursmaterial kan det här uppdateras flera gånger i veckan så att det är rykande aktuellt.
Det är, kort sagt, framtiden för studiematerial.

Är det då nådaskottet för förlagen? Inte alls, om förlagen kan släppa sin nuvarande arbetsform. Det förlagen lämpligen kan ägna sig åt är att köra print-on-demand åt de elever som fortfarande vill ha boken på papper. De eleverna lär vara i förkrossande majoritet eftersom just studiemateriel är sådant man vill kunna anteckna i. Om förlagen sköter det här rätt så har de chansen att sälja betydligt fler böcker den här vägen än med den gamla metoden, just för att det kommer nya uppdateringar hela tiden. Det finns plats för egna översättningar som då kan kosta lite mer per bok. POD-utgåvor av böckerna skulle bli mycket billigare än nuvarande böcker, så det vore till fördel för studenterna också. Det är ju priset, mer än ren elakhet mot förlagen, som gör att det (tjuv)kopieras till höger och vänster (men alltså inte STJÄLS).
Vad gör då förlagen? I stället för att ansluta sig till Connexions-systemet och försöka tjäna pengar där så anlitar de en dyr PR-firma som skall puffa för deras gamla invanda system och förändra språkets betydelse.

Förr var företagarna smidigare när de såg sin företagsmodell hotad. Hoover i USA var en stor tillverkare av seltyg till hästar. När de insåg att automobilen skulle vara dödsstöten för deras verksamhet köpte de in en ny uppfinning för att sälja den i stället, och blev världens största tillverkare av dammsugare. Andra seltygstillverkare försökte hålla emot utvecklingen och är numera bortglömda hela högen.
Frågan är om våra läromedelsförlag tänker vänta på att bli överkörda av den här tidens automobil, eller om de kan förmå sig till att anpassa sig och fortsätta växa. Det finns pengar att tjäna här, men inte på det gamla sättet. Ingen PR-firma i världen kan ändra på det.