(O)synliga värden
I en artikel skriver M*rieL*uise S*muelsson om en film som handlar om "olönsamma" utbildningar. Det så kallade resursslöseriet vid sveriges universitet och högskolor. Helt förutsägbart kommer filmen direkt från tankesmedjorna hos Svenskt Näringsliv. Idealet enligt SN är att man bara skall kunna utbilda sig på ett sätt som gör en anställningsbar.
Människor värderas nämligen enbart baserat på deras arbetsförmåga.
Låt oss därför börja med att titta på den nationalekonomiska nytta vi har av alla dessa högutbildade ekonomer som det inte råder någon brist på. Exakt vilket mervärde skapar de i ekonomin? På vilket sätt är de en närande del av ekvationen? Ekonomer har till och med ett eget (men falskt) "nobelpris", för något som verkar vara en ungefär lika säker vetenskap som att spå i kaffesump. Matematik har däremot inget nobelpris. Matematik, som är grunden för i stort sett all konkret vetenskap, är inte lika viktig för näringslivet som gissningar om ekonomiska system. System som kollapsar ibland vilket överraskar precis alla experterna.
När det gäller de så kallade hobbyutbildningarna vill jag hänvisa till Steve Jobs, även kallad "gud" av sina fans. Appleanhängarna är en ungefär lika extrem sekt som Svenskt Näringsliv, men Appleanhängarna ställer i alla fall inte nya skrikiga krav på sin omgivning hela tiden. Steve Jobs, som förvandlade Apple till ett mångmiljardföretag TVÅ gånger (vilket extremt få medlemmar i Svenskt Näringsliv ens kommer i närheten av) berättade i ett tal att han gick en kurs i kalligrafi vid Reed College. En typisk "hobbykurs". Han höll för övrigt talet vid Stanford, om någon tvivlar på att folk värderar hans åsikt. Jobs berättade att den onyttiga kalligrafikursen var en viktig grund för det arbete han senare lade ned på att förvandla apples datorer till system för desktop publishing. En stor del av den nuvarande layout- och formgivningsbranschen är en direkt följdeffekt av den där kalligrafiutbildningen där han lärde sig värdet av vackert formad text.
Steve Jobs var en synnerligen framgångsrik affärsman. Förutom att han först skapade och sedan efter en periods frånvaro räddade Apple ur en krissituation, så hann han starta bland annat dataföretaget NeXT och animeringsföretaget Pixar. Produkter som han var med och formgav finns i miljontals hem. Musikspelare, telefoner, datorer, allehanda tekniska tillbehör. Apples produkter är kända för att vara vackra och lättanvända, eftersom de är konstruerade och formgivna av människor som utbildats att inte bara se tekniska system utan också skönhet. De har gått "onödiga" utbildningar, och därför har också till exempel iPod en marknadsandel på runt 70% och konkurrenten Zune som är formgiven av Microsoft (där man i enlighet med Svenskt Näringslivs regler inte gillar saker som inte ger omedelbar vinst) har en marknadsandel på runt 2%.
Slutsatsen av detta är att man inte på förhand kan avgöra att en viss utbildning skall ge ett visst resultat.
Om Svenskt Näringsliv får som de vill kommer alla utbildningar som inte leder till industriarbeten att dras in. Det vanliga är att Svenskt Näringsliv får precis som de vill eftersom vår finansminister av allt att döma är en av sektmedlemmarna. Det betyder att alla framtida möjliga synergieffekter, alla vidareutvecklingar av saker som upptäckts vid ren grundforskning, alla innovationer som inte är direkt vinstgivande första kvartalet kommer att göras i andra länder. Kvar i sverige blir en samling effektiva ingenjörer som gör funktionella, svåranvända och troligen fula produkter, och några hundra tusen ekonomer som likt parasiter lever på de värden som skapas av ingenjörerna. Lättanvända, vackra och intelligenta produkter kommer att byggas i utlandet och importeras hit, till nackdel för vår handelsbalans.
Men innovation har ju förstås aldrig varit Svensk Näringslivs paradgren.
Människor värderas nämligen enbart baserat på deras arbetsförmåga.
Låt oss därför börja med att titta på den nationalekonomiska nytta vi har av alla dessa högutbildade ekonomer som det inte råder någon brist på. Exakt vilket mervärde skapar de i ekonomin? På vilket sätt är de en närande del av ekvationen? Ekonomer har till och med ett eget (men falskt) "nobelpris", för något som verkar vara en ungefär lika säker vetenskap som att spå i kaffesump. Matematik har däremot inget nobelpris. Matematik, som är grunden för i stort sett all konkret vetenskap, är inte lika viktig för näringslivet som gissningar om ekonomiska system. System som kollapsar ibland vilket överraskar precis alla experterna.
När det gäller de så kallade hobbyutbildningarna vill jag hänvisa till Steve Jobs, även kallad "gud" av sina fans. Appleanhängarna är en ungefär lika extrem sekt som Svenskt Näringsliv, men Appleanhängarna ställer i alla fall inte nya skrikiga krav på sin omgivning hela tiden. Steve Jobs, som förvandlade Apple till ett mångmiljardföretag TVÅ gånger (vilket extremt få medlemmar i Svenskt Näringsliv ens kommer i närheten av) berättade i ett tal att han gick en kurs i kalligrafi vid Reed College. En typisk "hobbykurs". Han höll för övrigt talet vid Stanford, om någon tvivlar på att folk värderar hans åsikt. Jobs berättade att den onyttiga kalligrafikursen var en viktig grund för det arbete han senare lade ned på att förvandla apples datorer till system för desktop publishing. En stor del av den nuvarande layout- och formgivningsbranschen är en direkt följdeffekt av den där kalligrafiutbildningen där han lärde sig värdet av vackert formad text.
Steve Jobs var en synnerligen framgångsrik affärsman. Förutom att han först skapade och sedan efter en periods frånvaro räddade Apple ur en krissituation, så hann han starta bland annat dataföretaget NeXT och animeringsföretaget Pixar. Produkter som han var med och formgav finns i miljontals hem. Musikspelare, telefoner, datorer, allehanda tekniska tillbehör. Apples produkter är kända för att vara vackra och lättanvända, eftersom de är konstruerade och formgivna av människor som utbildats att inte bara se tekniska system utan också skönhet. De har gått "onödiga" utbildningar, och därför har också till exempel iPod en marknadsandel på runt 70% och konkurrenten Zune som är formgiven av Microsoft (där man i enlighet med Svenskt Näringslivs regler inte gillar saker som inte ger omedelbar vinst) har en marknadsandel på runt 2%.
Slutsatsen av detta är att man inte på förhand kan avgöra att en viss utbildning skall ge ett visst resultat.
Om Svenskt Näringsliv får som de vill kommer alla utbildningar som inte leder till industriarbeten att dras in. Det vanliga är att Svenskt Näringsliv får precis som de vill eftersom vår finansminister av allt att döma är en av sektmedlemmarna. Det betyder att alla framtida möjliga synergieffekter, alla vidareutvecklingar av saker som upptäckts vid ren grundforskning, alla innovationer som inte är direkt vinstgivande första kvartalet kommer att göras i andra länder. Kvar i sverige blir en samling effektiva ingenjörer som gör funktionella, svåranvända och troligen fula produkter, och några hundra tusen ekonomer som likt parasiter lever på de värden som skapas av ingenjörerna. Lättanvända, vackra och intelligenta produkter kommer att byggas i utlandet och importeras hit, till nackdel för vår handelsbalans.
Men innovation har ju förstås aldrig varit Svensk Näringslivs paradgren.
posted by Amazed at 00:39
